Bilder från året som gått...

 
Dagen under en kall januari-månad då jag spenderade många minuter med att dricka stora mängder te och fundera på framtiden, vad skulle jag utbilda mig till och var skulle vi flytta. Längtan efter sommaren var outhärdlig.
 
 
 
Dagen i Februari då jag plötsligt fick ett infall och tröttnade på mitt långa bruna hår, bestämde mig för att sitta hårmodell och strutta på catwalken i mitt nya korta hår, för att sedan ångra mig några veckor efteråt.
 
 
 
 
Valborg kom och gick...
 
 
 
Rapsfälten, den gula färgen som dominerade hela Halland och som fick mig att känna det största fotosuget jag känt på länge. Jag cyklade iväg under en av sommarens första varma dagar till ett rapsfällt och klickade vilt.
 
 
 
Solen blev till slut så varm att den lyckades värma upp havet tillräckligt mycket för att vi skulle kunna ta årets första dopp.
 
 
Midsommar kom och jag blev dunderförskyld efteråt.
 
 
Sommaren är i sitt esse när Bennie och jag tar flyget till Gotland för att spendera en vecka på Fårö tillsammans med min syster och hennes familj i hennes sommarstuga. Detta var den bästa tiden på hela året.
 
 
 
 
Efter några veckor och det började bli några grader kallare i Sverige åkte vi till Marbella och levde i lyx.
 
 
 
Vi fick till slut vår drömlägenhet och inredningsruset fullkomligt flödade ur mig.
 
 
 
Jag gjorde en hårförlängning från Great Lengths och kunde äntligen stolt bära upp ett långt hårsvall.
 
 
 
 
Jag lärde känna en fantastisk tjej vid namn Ellen som kommer ifrån Trelleborg och som delar samma intresse som mig: fotografi.
 
 
Vi fick tillskott i vår lilla "familj" och Gastón fick äntligen en bästis. Ture som charmar allt och alla, blev dumpad vid vägkanten. Som tur är fann mamma honom, gav honom tak över huvudet, behandlade honom mot skabb och vaccinerade honom. När jag skulle testa om Ture skulle fungera med Gastón föll mitt hjärta pladask.
 
 
Jag började äntligen på min utbildning till Undersköterska och för första gången kände jag mig säker på att jag valt rätt väg. Jag slappnade av på ett helt annat sätt i livet och kunde äntligen börja läsa böcker igen efter 2 års uppehåll (all stress från tidigare studier gjorde att jag inte kunde slappna av alls). För dom som verkligen känner mig vet att jag älskar att läsa.
 
 
Mitt instagramkonto sköt plötsligt i höjden och jag fick över 1000 följare. Jag började känna mig motiverad till att ta nya bilder och skapa mysiga stilleben i höstens tecken.
 
 
 
Jag tog beslutet att äntligen färga håret lila/lavendel och kan inte blivit nöjdare med resultatet.
 
 
Julafton kom och gick, dagen innan min 25 års dag fick jag sådan åldersångest att jag var tvungen att gå en lång promenad i mitt favoritområde. Kameran tog jag med mig och fann helt fantastiska platser. Jag var som i eufori och min åldersångest var som bortblåst. 25 pfft..! Släng dig i vägen, jag känner mig som 20!
 

Bland vita grantoppar

 
 
 
 
God Jul och god fortsättning på er! Hoppas ni haft en härlig jul! :) Själv har jag spenderat julhelgen hemma hos mina föräldrar här i Roslagen, en helt underbart mysig julhelg har det varit. Som barn tyckte jag alltid att juldagarna gick otroligt segt, det var en helt annan stämning än nu, mer julanda. Tänk att tiden går så snabbt numera, alla dagar fullkomligt flyger förbi och imorgon är det redan min födelsedag! 25 år.. Helt galet.
 
För att komma på andra tankar än åldersångest, så tog jag därför en lång fotopromenad idag, en ganska så ordentlig bit från mina föräldrars hus, och stötte på flera helt fantastiska motiv som gjorde att det riktigt pirrade i magen av lycka. Jag har aldrig tidigare känt mig vidare motiverad till att fotografera landskap täckt i snö, men idag låg solen så vackert över fällten så jag kände mig nästan tvungen. Jag svor lite över mig själv för att inte ha tagit med mig systemkameran, den hade klarat av så mycket mer än vad min kompakta Samsung gjorde. I dessutom iskall kyla var det inte lätt att hålla sig tålmodig, touchscreenen fryste sig hela tiden och gjorde att jag inte kunde ställa in bländare och slutare ordentligt och fick hela tiden kompromissa. Men det blev helt okej ändå. Mest nöjd är jag över känslan som sköljde över mig där jag gick och snön som knarrade under mina skosulor medan jag hoppade runt på åkrarna i glittrande solljus. Helt fantastiskt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag vet inte om ni kan se det på bilden, men det rykte från bäcken (från solen som värmde ytan) vilket skapade en helt magisk känsla. Jag filmade en liten snutt som hamnade på min instagram, den kan du se om du klickar här
 
 
 
 
 
 
 
 
När jag gick på denna lilla "stig" mitt ute i skogen, syntes det att det inte hade gått en människa här på väldigt länge. Det enda som syntes till var enstaka avtryck från ett rådjur eller en hare. Något som riktigt skrämde mig dock var ett spår som följde mig genom hela stigen. Spåren var alldeles för stora för att vara en räv och eftersom inga människospår syntes till misstänkte jag därför varg. Mina öron var på helspänn hela tiden, fastän jag visste att det lika gärna kunde vara spår från en hund som rymt.. Åh dessa hjärnspöken.. Skogen gör plötsligt allting så himla mystisk.